Shit vilken grej det har varit att amma och vilken hatkärlek jag känt till det. Jag hade en idé innan Alexander kom om hur jag skulle älska att amma, hur mysigt det skulle vara. Det har minst sagt varit en bergochdalbana. När han väl kom och jag började amma sa jag att jag max skulle amma i 6 månader, inte mer. Tji fick jag.

Jag hade tur och Alex tog bröstet snabbt, och ville sutta hela tiden. Jag var inte beredd på det, och jag var inte beredd på att det skulle göra så jäkla ont - trots att han hade bra grepp. Det gjorde ont första, kanske 3 veckorna, och under den tiden fick jag även mjölkstockning som inte alls var kul. Men sen flöt det på.

Tiden var kommen att sluta när Alex blev 10 månader. Jag hade successivt dragit ned på amningen, ett amningstillfälle i taget för att göra det hela skonsamt för både mig och honom. Vissa tog jag bort, vissa valde han bort själv. Tillfällena på dagen ersatte jag med mat, tillfällena på natten med vaggning och den sista jag tog bort var kvällsamningen, den precis innan läggdags för den kändes svårast.

Jag började introducera gröt i kombination med amning, först från båda brösten och sen från ett bröst för att till slut ersätta det helt med gröt (han vägrade helt välling och ersättning). Kvällen som jag tog bort amningen helt åkte jag hemifrån en stund innan så att Michael fick ge honom gröt och sköta läggning — och det gick utmärkt. Mycket bättre än förväntat och det kändes inte som att han saknade bröstet alls. Vi gjorde samma procedur dagen efter, sen gjorde jag samma rutin och det gick toppen. Han brydde sig inte om bröstet alls efter det, förutom att gosa in sig med handen men han ville inte längre amma. Så jäkla skönt!

Amma ett par dagar gammal vs allra sista amningen.

Mjölkstockning is a bitch. Jag fick mjölkstockning tre gånger under de 10 månader jag ammade, första gången precis i början som gjorde svinont, andra gången efter några månader men då var det mer bara lite ömt och det la sig ganska fort, och tredje gången när jag höll på och trappa ned och hade tre amningstillfällen kvar. Den tredje gången var värst. Jag kände hur det var spänt och ömmade i ena bröstet, tänkte att det skulle lägga sig bara jag fick pumpa lite men när jag sitter där och pumpar får jag plötsligt frossa och på en kvart fick jag 40 graders feber. Det var hemskt och la sig inte förrän två dygn senare.

Shit vad jag både har älskat och hatat amningen, så sjukt uppochned. Ibland har det varit supermysigt, fantastiskt och bara helt perfekta stunder och ibland har det varit frustrerande, jobbigt och rentav fruktansvärt. Det är väl som med allt som har med föräldraskap att göra, det har sina för- och nackdelar men fördelarna väger upp nackdelarna.