Vi har gått in i vecka 33 och vi räknar verkligen ned dagarna nu. Över 80% av bebisbakning är avklarat, galet! Jag känner mig så spänd, nervös och pepp på att få träffa vår lille bebbot, så obeskrivlig känsla. Jag är så nyfiken på honom — Hur mår han? Hur ser han ut? Vem är han mest lik? Vad kommer han få för personlighet? En miljard tankar snurrar runt i huvudet.

Om bebis:
Han är inne i en tillväxtperiod nu och har haft en tillväxtspurt sen sist vi var på MVC, blir en stabil kille. Han ligger med huvudet nedåt, ganska långt ned, men än så länge kan ändå BM rucka lite på huvudet så inte helt fixerad ännu. Han rör på sig massor vilket är så himla mysigt!

Mitt mående:
Jag mår fortsatt väldigt bra. Det känns ju dock att man är tyngre, det är jobbigare att t.ex gå upp för trappor och det är svårt att hitta sköna ställningar att sova i — särskilt eftersom bebbot oftast blir så sur om jag ligger på sidan och börjar slåss där inne, vilket gör att jag måste ligga på rygg vilket går bra så länge inte jag har mycket sura uppstötningar haha.

Jag har en del sura uppstötningar, det har liksom kommit mer nu men är överkomligt med lite Novalucol. Jag har också en jobbig förkylning med täppt näsa och slemhosta som liksom inte släpper, vilket är irriterande men det kunde ju ha varit värre... Jag har åtminstone inte haft någon feber!

Magen:
Den växer som attan nu kan man säga. Det har hänt en hel del sen senaste magbilden jag la upp. Å ena sidan älskar jag min gravidmage, där inne bor ju min älskade lilla bebis, och å andra sidan känner jag mig stor som ett hus och obekväm haha. Det är väl helt normalt antar jag, och oavsett hur stor den blir så är huvudsaken att min lilla bebis mår bra där inne.