Slutspurten är äntligen här, vi är nu i vecka 40 (39+0), nu är det bara 6 dagar kvar till “due date” - hur galet?! Hela 98% av graviditeten har passerat. Det känns så otroligt overkligt fortfarande och jag tror inte att jag kommer att greppa det riktigt förrän han är ute. Jag är så nyfiken på vad det är för filur som rör sig där inne!

Nu är vi i alla fall väldigt redo! Igår hade vi Hemfrid här hemma som gjorde en rejäl storstädning som egentligen var det sista på listan. Så jäkla skönt och jag kan varmt rekommendera dem!

Om bebis:
Enligt appen är han stor som en vattenmelon och redo att “flytta ut”, han ska bara bestämma sig för att han vill lämna boet. Han mår bra där inne och ligger bra till enligt SF-måttet fortfarande. Däremot är det väldigt trångt då han fyller ut allt utrymme som finns tillgängligt, vilket känns när han rör sig och råkar komma åt revben eller kissblåsan, heh. Det är dock den mysigaste känslan som finns när han rör sig där inne, något jag kommer sakna när han är ute.

Nu är det bara att vänta på att han känner sig redo och vi håller tummarna för att det blir snart!

Mitt mående:
Jag mår fortfarande väldigt bra, det känns dumt att klaga då det finns så många som har superjobbiga graviditeter. Men, om jag ska klaga lite grann ändå…

1) Jag har aldrig känt mig så osmidig i hela mitt liv och när jag försöker ta mig upp ur sängen är det så långt ifrån glamouröst som man kan komma. Som en sköldpadda som hamnat på rygg och försöker ta sig upp, ungefär så.

2) Jag vaknar varannan/var tredje timme (vissa nätter varje timme) för att antingen kissa eller vända på mig. Jag får väl se det positivt, det är väl kroppens sätt att försöka vänja mig vid minimal sömn när bebis väl är ute.

Summan av kardemumman; Jag känner mig tung, otymplig, klumpig och kan aldrig hitta en bekväm ställning vare sig jag sitter upp eller ligger ned. Jag har samma gångstil som en pingvin, i slowmotion. Halsbrännan gör sig också påmind x antal gånger per dygn. Jag mår ju dock bra ändå och känner inte att jag kan klaga när så många andra verkligen har tuffa graviditeter, men som vilken höggravid som helst så känner jag mig väldigt klar med att vara gravid och redo att få ut vår pojk!

Magen:
Ja, den växer ju i takt med att han växer helt enkelt. Vad som brukade vara min navel pekar nästan ned i golvet nu, haha.

Jag måste bara visa två nya grejer vi fick hem från Babyshop häromdagen. Dels denna fina filt som är otroligt mjuk och härlig, och en handduk med en panda på — så gulligt!