Sedan Alexander kom så har han sovit på mig. Jag har alltså haft honom på mitt bröst vid varje sovtillfälle i 3 månader. I början sov han ju runt 20 timmar per dygn, på senare tid omkring 16-18h. Ni kan ju tänka er hur låst jag varit, och när han dessutom passerade 7 kg blev det ju lagom tungt att ha liggandes på magen i flera timmar i streck. Detta har varit vårt största problem, då han annars varit väldigt snäll bara otroligt mammig.

“Men bara lägg ner honom!” “Det är bara att öva!” Vi har fått höra det mesta, vi har försökt det mesta, ingenting har fungerat. BVC har dessutom hela tiden sagt att det i princip är onödigt att försöka få några rutiner innan 3 månader. Har vi lagt ner honom så har han vaknat direkt, eller efter någon minut.

MEN… Det känns som att vindarna vänder. Senaste typ två veckorna har jag ligg-ammat honom, och efter att ha sövt honom för natten lagt honom bredvid mig i sängen. Det har fungerat bra. Jag körde även samma metod på dagarna i början, där vi låg bredvid varandra i sängen.

3 månader, 6 dagar gammal.
Senaste veckan började jag försöka med att han skulle ta sina dags-naps ensam. Jag preppade genom att göra en provisorisk “myspöl” i soffan med täcken och filtar, la också dit en tröja som jag haft på mig och svettats lite i. Jag la också dit en varm vetekudde. Jag ammade honom, sövde honom gungandes på pilatesbollen (as usual) och la sedan ner honom. Första gången vaknade han direkt, så fick jag börja om på nytt men försök nummer två lyckades. YAAY! Jag fick vid vissa tillfällen stoppa in nappen igen och vysha lite men första dagen sov han totalt 2 timmar och 20 minuter helt själv. Ni förstår ju min lycka!

Han är givetvis under uppsikt hela tiden.

3 månader, 9 dagar gammal.
Efter fyra dagar med att köra naps ensam tänkte jag att det var dags att prova på nattningen. Jag ammade honom, vaggade honom sedan till sömns på pilatesbollen och la ner honom i sängen. Han började gnälla nästan direkt så gick in, la mig bredvid och stoppade in nappen om och om igen, tills han verkade sova ordentligt. Jag låg väl där i kanske 40 minuter. Sen sov han! Flera gånger öppnade han ögonen men somnade om på egen hand (stirrade i babymonitorn). Han sov i 2 timmar själv innan jag va tvungen att gå och lägga mig också men han märkte inte ens när jag kom och la mig. SUCCESS!

Nu har vi bara provat detta två nätter, och natt nummer två gick lite sämre. Jag fick amma honom en andra gång innan han somnade ordentligt men han låg sen själv och sussade så sött. Det är en sån enorm lättnad jag känner just nu. Från att ha varit totalt låst i 20 timmar per dygn till att faktiskt bara kunna sitta och äta en macka i lugn och ro eller gå på toa lite enklare, det är faktiskt galet hur mycket det höjer humöret. Jag vet att vi kommer ha nätter framöver som är kaos, vissa dagar och nätter kommer han säkert tvärvägra att sova själv, men framstegen som vi gjort bara senaste veckan känns så SJUKT bra.