Plötsligt händer det

Det här med att få vår käre lilla son att sova har ju varit en “liten” uppförsbacke sen start. De första tre månaderna sov han ju bara på mig, sen var det vaggning till sömns som gällde. Ju tyngre han blir desto jobbigare har det givetvis blivit att vagga honom, särskilt nu när han väger omkring 9,5 kg, även om man sitter på pilatesbollen. Men, plötsligt händer det. En kväll när han nyss blivit 7 månader bestämde jag mig för att prova att bara lägga ner honom i sängen och lägga mig bredvid och till min stora förvåning så somnade han!

Det var ett riktigt happy moment kan jag säga och sen dess har man vid varje nattning kunnat göra samma sak. Det tog ett tag men nu funkar det även på hans första nap på förmiddagen, och resterande får tas i vagnen. Nu är nästa steg att få honom att somna i sin egen säng, men att inte behöva vagga är en sån otrolig vinst!

Saker jag önskar jag visste om innan bebis

Det är många som under graviditet och när bebis kommit, har många åsikter och tips. Många vill t.ex gärna berätta skräckhistorier om sina förlossningar, precis innan det är dags, eller ge tips som inte varit aktuella på många år. Det är väl av all välmening, men kan vara frustrerande. Något mer frustrerande är hur få som berättar och pratar om sånt som är av nytta. Jag har turen att ha flera vänner som fått barn senaste åren, som haft aktuella tips, men det finns några saker jag önskar jag visste om innan graviditet och bebis.

1. ”Kärlek vid första ögonkastet” är inte en självklarhet.
Många berättar hur de omedelbart känt lyckorus, hur de från första sekund älskat det lilla knytet mer än allt annat. Efter att ha pratat med väldigt många andra föräldrar och sett till mig själv så känns det som att det händer väldigt få egentligen, och att många som säger att de känt så har glömt bort lite hur det egentligen var. Jag tror att alla nya föräldrar, särskilt mammor, känner en press att direkt känna enorm kärlek för sitt barn och när det inte händer blir man orolig, får ångest och tänker att något är fel på en. Det är inte fel, det är helt naturligt. Kärleken växer sig starkare, bara låt det ta sin tid.

Missförstå mig rätt nu, det är inte så att jag inte älskade honom när han kom, jag älskade honom när han låg i magen, men jag kände inte den där “så jag spricker”-kärleken som alla pratar om, jag var typ för chockad och för utmattad för att kunna göra det i kombination med baby blues. Nu känner jag ju absolut den kärleken, nu skulle jag både döda och dö för honom, så mycket älskar jag honom. Extra mycket när han vaknar på morgonen och är megaglad som nedan!

2. Att amma gör ont även om du gör rätt.
Jag fick höra av barnmorskor att ammar man rätt så gör det inte ont. Det är bullshit. I början gör det ont, vilket är helt rimligt - prova att stoppa in lillfingret i bebisens mun så känner man vilken kraft det är i suget, inte konstigt att ovana bröstvårtor blir ömma när bebisen är på dem konstant. Jag fick visa hur jag ammade på bb samt på återbesöket och fick hela tiden höra att jag gjorde helt rätt, så när jag ändå hade ont blev jag fundersam om det var fel på mig. Men nej, det tog bara ett tag att vänja sig, ca 3 veckor för mig - och det är helt normalt. Gör det inte ont för dig? Då är det bara att njuta, det är också helt normalt det med.

Samma dag som han kom & jag försökte lista ut hur i hela friden jag skulle amma.

Häromdagen när han va hungrig men inte ville släppa leksaken.

4 dagar gammal vs 5 månader, lagt på sig några kilo haha. Han har iaf samma min fortfarande när han får mjölkkoma… även om det sällan händer nu för tiden.

3. Alla bebisar sover inte själva i babynest eller spjälsäng.
Från start har Alex blivit superledsen när man lagt ned honom i babynest eller spjälsäng, eller någon annanstans. Vi snackar så ledsen att han grät tills han satt i halsen eller nästan kräktes. Han ville från början bara vara så nära som möjligt och bara sova i famnen. Jag fick lära mig att sova med honom på mig för att få det att funka, för att få någon gnutta sömn själv. 3 månader senare kunde jag äntligen lägga ner honom för naps på dagarna, och ha honom bredvid på nätterna.

Sen har ju många åsikter om hur man ska sova med bebis och jag håller med om att för att vara på säkra sidan så kör babynest eller spjälsäng - men de gånger det inte funkar, hitta ett sätt som funkar för dig och din bebis.

Nej men alltså hur liten var han? Det är ju helt galet att han har varit sådär pytte.

4. Ångesten när din bebis skriker är brutal i början.
När jag håller andras bebisar och de skriker så känner jag ingen stress eller något, men i början när Alex skrek kunde jag bli helt kallsvettig och få världens ångest. När man provat allt det självklara och inget hjälper, fy fasen alltså. Detta var bara jobbigt första två veckorna, jag tror också kombon av att ha ont och baby blues gjorde sitt - nu är det inte jobbigt på samma sätt. Tålamodet är bättre och man tycker mest synd om honom bara. Sen kan man givetvis bli frustrerad, det är liksom helt normalt.

5 veckor gammal. Han gick från superchill till detta på en millisekund, mitt i vår ”photo session”. Han ser ut som en liten arg gubbe.

5. Baby blues - what the fuck.
Jag har bara hört att man är lite ledsen om man får baby blues, så jag har inte riktigt förstått allvaret i det hela. För mig var det verkligen som en käftsmäll. Den brutala ångesten jag kände var inte att leka med. Det värkte verkligen i hela bröstet och jag ville bara kräkas. Jag kunde inte hejda tårarna utan bara hulkade. Michael undersökte det lite närmre och då förstod jag att det bara var hormonellt. Jag tänkte att jag bara skulle härda ut det men jag tror det bästa att göra är att ta kontakt med BVC för säkerhetsskull, för att det inte ska utvecklas till något mer, något värre. Jag har ju turen att ha Michael, som hade koll på mig, han ville att jag skulle ta kontakt med BVC men jag var lite för envis. Som tur är gick det ju bra, det gick över efter någon vecka – men det kanske hade gått över tidigare om jag hade pratat med någon professionell, who knows? SÅ viktigt att ta på allvar hursomhelst.

6. Att läka tar olika tid för alla.
”Duuh” tänker du nu. Jag var dock inte beredd på att det kunde ta lång tid. Överallt där jag kollade på tex influensers etc så sa alla att de läkte på 10-14 dagar, sen va allt tipptopp igen. Absolut, de värsta smärtorna försvann efter typ 2 veckor och jag kunde äntligen kissa normalt efter 3 veckor (dvs inte i duschen som tidigare) men jag kände fortfarande obehag. Vid amning blir ju slemhinnorna väldigt torra också (man hamnar typ i klimakteriet) så det kan ju kännas obehagligt för det också. Vid min 6 veckors kontroll fick jag ok på att börja med träning, sex etc igen, dock hade jag fortfarande en bristning som behövde läka lite mer och allt hade inte gått tillbaka ordentligt. Det är ju inte konstigt, saker och ting kommer ju inte bli som de va innan - jag tryckte ju ut en närmare 3.5 kg bebis därifrån! Jag var dock inte beredd på att det fortfarande efter 4 månader kunde kännas skumt där nere, särskilt efter t.ex längre promenader. Nu, 5 månader senare, känns det normalt igen!

7. Hur mycket hår man tappar.
Kan tyckas vara en liten pluttgrej, och på det stora hela är det ju det, men jäklar säger jag bara! Jag visste att man tappade hår, men inte att man tappade SÅHÄR mycket. Det är som en skräckfilm varje gång jag tvättar håret. Ni vet hur någon i en skräckfilm fått någon förbannelse över sig och står senare i duschen och bara tappar allt sitt hår. Så känns det. För att inte tala om varje gång jag borstar det… Tydligen är det ju hår som jag skulle ha tappat ändå men som tack vare graviditeten stannade kvar (ni vet för att ha det där härliga gravidsvallet alla pratar om) och som nu då försvinner, men ändå. Känns inte superkul.

Vad jag tappar bara när jag tvättar håret… Dubbelt så mycket när jag borstar. Yay.

Smått & gott i bebisrummet

Jag älskar ju att köpa bebisprylar, det är ingen hemlighet och ännu mer nu när jag kan göra det till min egen bebis. Att fixa ett barnrum åt honom redan är ju egentligen ganska onödigt, men då vi ändå spenderar lite semester i vårt andra hem i Västervik tänkte jag att man kan passa på att börja lite smått åtminstone.

Vi har under en ganska lång period shoppat en hel del, mestadels grejer till Stockholm dock, och sen har vi turen att ha så fina vänner som skänkt oss vissa saker som de själva inte har behov av längre. Jag tänkte gå igenom några av favoriterna i rummet hittills!

Keep in mind… Det är alltså inte klart och fler saker ska ju tillkomma för att göra det komplett men det får bli när det börjar bli lite mer nödvändigt.

En bordslampa.
Den här lampan är från By On och är inspirerad av Narnia. Vi båda fastnade verkligen för den, den är ju bara så himla fin!

Den lyser verkligen så fint när det är mörkt.

Skötbord.
Vi har skapat ett litet “sköta-hörn” med plats för att sköta blöjbyten etc och för att enkelt kunna förvara mycket grejer. Det är begagnade skötbord båda två som vi bara målat om. Jag har fastnat för luftballonger och gillar verkligen denna skötbädd från Beemoo, vi har samma både i Västervik och Stockholm. Vi saknar dock en fin mobil att ha över, men jag tycker det är så svårt att hitta någon fin… Vi får väl se vad det blir i slutänden.

Jag har också fastnat för förvaringslådor från Aykasa, de finns i flera färger och olika storlekar och är perfekta för förvaring av allt från blöjor till leksaker. Jag gillar också de söta små förvaringskorgarna från Minitude, än så länge har jag bara stoppat ned lite random grejer där i, har inte bestämt mig exakt vad som kommer passa bäst där i.

Födelsedagståg.
Att redan ha ett födelsedagståg kan verka konstigt kanske… Men vi gick omkring på Illums Bolighus och fick syn på det här från Konges Sløjd och kunde bara inte hålla oss. Hur fint?

Det här var några av favoritgrejerna i bebisrummet iaf, det är ju som sagt inte alls klart vilket heller inte är nödvändigt ännu men det ska bli så kul att göra klart framöver! Spjälsängen står där inne nu, men den ska ju in i sovrummet innan vi åker tillbaka till Stockholm så den är redo nästa gång vi kommer ner hit.

Barnvagnen är köpt!

Det närmar sig med stormsteg och vi förbereder oss så gott vi bara kan. Nu har vi köpt barnvagnen, det blev en Bugaboo Fox Classic Complete Black/Grey Melange. En superpoppis vagn här i Stockholm, för att den är så himla lätt och smidig — och tillräckligt liten för att få plats i hissen.

Nu har vi ju inte provkört den förutom här hemma och dessutom utan bebis i, men hittills är vi väldigt nöjda med den. Den känns väldigt bra och jag älskar att den är så himla lätt.

Vi köpte även en matchande skötväska sen bytte vi ut handtagen från svart till de bruna på bilden. Självklart var vi ju tvungna att ha bra-att-ha-saker så som mugghållare och mobilhållare.

Hittills har vi lagt i ett litet babynest och en liten kudde för att prova oss fram hur vi ska ha det. Vi får se om det i slutänden blir det babynest som ligger i eller ej, beslutsångest haha. Vi ska ju också addera filt och någon fin barnvagnsmobil, så långt har vi inte kommit ännu bara.

Gravid v.20 vs v.25

Bebis & mående.
En hel del har hänt sen vi var i vecka 20. Bebis har enligt appen växt med ca 8 cm och ökat ca 560 gram i vikt, så nu växer han på sig snabbt. Nu känner jag hans rörelser dagligen, vissa dagar mer än andra, och det finns inget mysigare än att känna när han ligger och sparkar och sträcker på sig där inne.

Jag mår fortfarande väldigt bra. Utöver lite falsk ischias och lite ont i ländryggen några fåtal gånger så mår jag bra — jag har kanske blivit aningen känsligare vid vissa tillfällen, om man ser något gulligt t.ex men jag har hittills förskonats från humörsvängningar.

Shopping.
Magen växer på, kläder blir tightare och tightare, men jag har faktiskt unnat mig lite gravidkläder så att man ändå kan känna sig lite fin då och då.

Vi har också börjat shoppa på oss lite bebisgrejer, som spjälsäng, skötbädd, lite kläder och annat. Det är så galet mycket att tänka på och som man behöver, tror man i alla fall. Vi kommer säkert ha köpt för mycket grejer i slutänden.

BB Stockholm.
Vi har även varit på besök på BB Stockholm, som vi föredrar att föda på. Vi håller tummar och tår att plats finns när dagen kommer. De verkar vara så bra, själva rummen ser jättehärliga ut och det känns bara som det rätta stället att föda på om möjligt.

v.20 vs v.25